Kulturens ledarutbildning

Lärande och pedagogik

 

Ledaren formar gruppen och gruppen formar ledaren

Din självbild är en sammanfattning av hur du ser på dig själv och den berättar alla delar av din personlighet, men också hur du förhåller dig till din omvärld.

Du formas av din omvärld utifrån omgivningens förväntningar på dig och deras reaktioner på ditt handlande, på samma sätt som du är en del av andras upplevelse av sig själva.  Detta kallas för spegling och kan förenklat beskrivas som att du ändrar ditt beteende utifrån hur du tror att andra ser på dig, likt en spegelbild av deras förväntan. Människor speglar sig hela tiden i varandra och det påverkar hur vi mår, hur vi presterar och vad vi intresserar oss för.

Det betyder att hur du beter dig i rollen som ledare är viktigt och påverkar andra, men kan också ge ett synsätt som underlättar för dig att se på alla människor som utvecklingsbara. Folkbildningen anses även vara en skola i demokrati, vilket också bör återspeglas i din studiecirkel.

Som ledare är det bra att synliggöra såväl grupp som individer. Både gruppen och dess medlemmar behöver uppmärksamhet och bekräftelse, det skapar energi och rörelse framåt. 

 

Det konstnärliga ledarskapet 

Kulturens utmärker sig från de övriga studieförbunden genom att skilja mellan den administrativa och den konstnärliga ledaren.

Inom många kulturformer är detta en naturlig uppdelning, vilket också är förklaringen till varför så många teatrar, körer, eller danskompanier för att nämnda några exempel, har en konstnärlig ledare som driver verksamhetens konstnärliga utveckling och en administratör som ser till att pappersarbete och det organisatoriska också fungerar. 

Det finns inget som säger att dessa två roller behöver vara olika personer, men ibland är det så och Kulturens tycker att båda formerna av ledarskap är viktiga och fyller en betydelsefull funktion för en konstnärlig verksamhets utveckling. 

 

Ledarskap och lärande

Inom folkbildningen talas det ofta om reflektion eller eftertanke och studieförbunden kännetecknas av en blandning mellan teori och praktik. Detta kan förklaras med hjälp av Kolbs lärcirkel, en teoretisk modell som förklarar lärandets processer. Modellen menar att eftertanke utifrån handling är nyckeln till ny förståelse. 

Det här förhållningssättet medför ett sökande och ett experimenterande som ger processen och den egna reflektionen en stor betydelse. Lärcirkeln hjälper oss att sätta ord på och förklara varför kulturell och konstnärlig verksamhet är utvecklande för individen. Vi upplever, vi reflekterar, vi drar en slutsats och vi provar vår nya erfarenhet i en ny situation och det är så vi lär oss. 

I ditt ledarskap behöver du förhålla dig till

• deltagarnas personliga utveckling
• gruppens utveckling
• den ämnespecifika utvecklingen

Ett pedagogiskt ledarskap handlar om att skapa förutsättningar för ett lärande på djupet som sker utifrån varje deltagares förutsättningar, personliga lärstil och intressen. Detta beskrivs ibland som det livslånga, livsvida och livsdjupa lärandet. En förutsättning för det livsdjupa lärandet är att det fastnar och faktiskt påverkar personen i fråga.

 

Gruppdynamik

Susan Wheelan är professor i psykologi och har, i mer än 30 år, studerat gruppers utveckling. I sin modell Integrative Model of Group Development (IMGD) sammanfattar Wheelan (2005) gruppers utveckling i fyra stadier plus ett stadie som beskriver den avslutande fasen.

 

Stadium 1: Tillhörighet och trygghet

Det första stadiet kännetecknas av att gruppmedlemmarna fokuserar på att bli accepterade av de andra, har en rädsla för att bli avvisade och känner en oro och änglsan för att inte passa in. Konversationer är ofta artiga och trevande.

 

Stadium 2: Opposition och konflikt

När gruppen når detta stadie finns en ökad känsla av trygghet vilket tillåter avviktande åsikter att komma upp till ytan. Avvikelser från gruppens oskrivna regler blir fler och medlemmarna börjar utmana varandra och ledaren och det kan bildas undergrupper och allianser.

 

Stadium 3: Tillit och struktur

Känslan av trygghet växer och kommunikationen i gruppen blir mer flexibel och mer uppgiftsorienterad. Det råder större enighet kring gruppens mål. Sammanhållningen och samarbetet blir tydligare och ökar. Undergrupper fortsätter att uppstå och roller och uppgifter anpassas till de olika deltagarnas kunskaper och intressen.

 

Stadium 4: Arbete och produktivitet

I det här stadiet blir gruppen ett team. Stadiet kännetecknas av att medlemmarna är medvetna om och delar de gemensamma målen. Deltagarna är medvetna om sina roller i gruppen och dessa rollar matchar förmågor och intresse. Undergrupper bildas och accepteras av gruppen som helhet då dessa bidrar till en förhöjd effektivitet.

 

Detta diskuteras i nedanstående film som förklarar modellen (filmen är tyvärr på engelska utan text)