Vad är folkbildning?

DSC00417-remona-de-mare

Bild: Remona De Maré

Folkbildning är ett samlingsbegrepp för det fria bildningsarbetet, med syftet att på ett demokratiskt och jämlikt sätt få medborgarna i samhället att ta till sig ny kunskap och nya värderingar. Folkbildningsrådets skriver följande i skriften "Statsbidrag till studieförbund":

”Folkbildningen ska ge alla möjligheter att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället”

Folkbildningen växte fram under 1800-talet, som en reaktion på den sociala misär som många av Sveriges fattiga stadsbor levde i. Flertalet av dessa sökte lyckan i den framväxande industrin, bort från den utarmade landsbygden. Frågor om lika rättigheter, demokratiska frågor och rösträtt för kvinnor växte sig starkare, parallellt med arbetarrörelsens kamp för bättre villkor för arbetare och nykterhetsrörelsen, ur detta föddes folkbildningen.

Folkbildningens fyra grenar

Traditionellt har Folkbildningen haft fyra olika grenar:

folkbibliotek
folkhögskolor
föreläsningsföreningar
studieförbund

Studieförbundens historia

Det första studieförbundet bildades 1894 inom nykterhetsrörelsen, det studieförbund som idag heter NBV.

Inom nykterhetsrörelsen fanns också Oscar Olsson, en socialdemokratisk riksdagsman som förespråkade bildning som verktyg för att hjälpa fattiga ur sin nöd och för att förändra samhället. Olsson är studiecirkelns anfader, redan 1902 formulerade han grunden för studiecirkeln som metod för systematiskt bildningsarbete. Idén om den lilla gruppen och det gemensamma lärandet, lever kvar inom folkbildningen än idag.

Ett statlig anslag för stöd till folkbildningen har fördelats sedan dess framväxt på 1800-talet, även om stödet har sett olika ut under åren. I samband med en biblioteksreform 1912 ställdes statliga medel till förfogande för rikstäckande föreningar med över 20.000 medlemmar, vilket blev grunden till många av dagens studieförbund.

Under efterkrigstiden byggdes folkbildningen ut i snabb takt. I skuggan av ett Europa nyss präglat av två världskrig, kom det 1944 en folkbildningsutredning med tonvikt på demokratiskt fostran, vilket än idag är en viktig del inom folkbildningen. Utredningen myntade också begreppet “fritt och frivilligt” som fortfarande är centralt inom studieförbundens arbete.

1960-talets skolreformer om 9-årig grundskola och utvidgad gymnasieutbildning ändrade förutsättningarna för folkbildningen, som nu kunde starta på en högre nivå och möta delvis nya behov.

I samband med skolreformen 1991 avvecklades Skolöverstyrelsen dit folkbildningen tidigare tillhört och Folkbildningsrådet bildades.

Folkbildningsrådet

Folkbildningsrådet är en förening med myndighetsansvar som består av tre medlemsorganisationer:

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Rörelsefolkhögskolorna (RIO)
Studieförbundens branschorganisation Studieförbunden i samverkan (tidigare Folkbildningsförbundet)

Folkbildningsrådet har ett statligt uppdrag att fördela statsbidrag och säkra kvaliteten i folkbildningsverksamheten.

Introduktionskurs till Kulturens förtroendevalda

Reflektion