Kulturens ledarutbildning (1.0)
Folkbildningens historia
Bakgrund
Under 1800-talet var Sverige ett land i förvandling. Omfattande fattigdom på den svenska landsbygden lockade nödställda till städerna, med hopp om arbete i den framväxande industrin. Sverige gick från jordbrukarsamhälle till industrisamhälle.
Städernas snabba befolkningsökning gjorde att många fattiga stadsbor levde i en växande misär. Frågor om lika rättigheter, demokratiska frågor och rösträtt för kvinnor växte sig starkare, parallellt med arbetarrörelsens kamp för bättre villkor för arbetare och nykterhetsrörelsen.
Studieförbundens och studiecirkelns framväxt
Folkbildningen har traditionellt sett haft fyra olika grenar:
- folkbibliotek
- folkhögskolor
- föreläsningsföreningar
- studieförbund
Det första studieförbundet bildades 1894 inom nykterhetsrörelsen, det studieförbund som idag heter NBV.
Inom nykterhetsrörelsen fanns också Oscar Olsson, känd som ”Olsson med skägget”; en seminarierektor, nykterhetsman och socialdemokratisk riksdagsman som förespråkade bildning som verktyg för att hjälpa fattiga ur sin nöd och för att förändra samhället.
Olsson är studiecirkelns anfader, redan 1902 formulerade han grunden för studiecirkeln som metod för systematiskt bildningsarbete. Idén om den lilla gruppen och det gemensamma lärandet, lever kvar inom folkbildningen än idag.
Ett statlig anslag för stöd till folkbildningen har fördelats sedan folkbildningens framväxt på 1800-talet, även om stödet har sett olika ut under åren. I samband med en biblioteksreform 1912 ställdes statliga medel till förfogande för rikstäckande föreningar med över 20.000 medlemmar, vilket blev grunden för många av dagens studieförbund.
Studieförbunden från efterkrigsåren till modern tid
Under efterkrigstiden byggdes folkbildningen ut i snabb takt. I skuggan av ett Europa nyss präglat av två världskrig, kom det 1944 en folkbildningsutredning med tonvikt på demokratiskt fostran, vilket än idag är en viktig del inom folkbildningen. Utredningen myntade också begreppet “fritt och frivilligt” som fortfarande är centralt inom studieförbundens arbete.
1960-talets skolreformer om 9-årig grundskola och utvidgad gymnasieutbildning ändrade förutsättningarna för folkbildningen, som nu kunde starta på en högre nivå och möta delvis nya behov.
I samband med skolreformen 1991 avvecklades Skolöverstyrelsen dit folkbildningen tidigare tillhört och Folkbildningsrådet bildades. Folkbildningsrådet är en förening med tre medlemsorganisationer:
- Sveriges Kommuner och Landsting
- Rörelsefolkhögskolorna RIO
- Studieförbundens branschorganisation Studieförbunden i samverkan (tidigare Folkbildningsförbundet)
Folkbildningsrådet har ett statligt uppdrag att fördela statsbidrag och säkra kvaliteten i folkbildningsverksamheten.