Ledarskap

Kulturens ledarutbildning

Varför folkbildning?

 

Vad är folkbildning

Folkbildning är en form av lärande tillsammans utanför det traditionella skolväsendet. I denna bildningsform bygger lärandet på fria tankar, diskussion, öppenhet och möjlighet att kunna prova idéer och nya former. Folkbildning har ingen fastlagd, statligt bestämd läroplan. Tvärtom är friheten i sättet att lära, samt deltagarnas möjlighet att själva ange innehåll och färdriktning, det som skiljer folkbildning från andra former av organiserat lärande.

Traditionellt är folkbildningen också en plats att kunna lyfta nya tankar och metoder förutsättningslöst utan att bli dömd. Denna form av lärande riktar sig till vuxna och bygger på idén att vi lär oss hela livet och kan lära oss av varandra.

 

Idé

Folkbildning utgår från en grundtanke om att det finns ett samhällsbehov av bildning och ser på kunskap som ett verktyg för att utveckla människor och samhälle. 

Traditionellt sett så har lärandet inom folkbildning varit föreläsningar, olika former av bokcirklar och kurser som exempelvis språkkurser eller matlagningskurser i grupp för att ge några exempel. Men även inom konst- och kulturverksamheter sker det ett gemensamt lärande, som i många fall är oundvikligt utifrån konstformernas natur och konstnärliga process.

 

Gruppens betydelse

I folkbildning lär sig deltagarna tillsammans i grupp och alla deltagarnas åsikter och erfarenheter räknas. Det innebär att din roll som cirkelledare är att se till att gruppen är demokratisk, exempelvis genom att alla i gruppen får säga sin åsikt och bli lyssnade på. Därför är också det personliga mötet och det gemensamma lärandet centralt.

Folkbildning är och ska vara fritt och frivilligt, det innebär att både den enskilde deltagaren såväl som gruppen tillsammans formulerar sina mål och kan påverka det gemensamma lärandet. 

 

Varför folkbildning

Det finns åtminstone tre anledningar till varför folkbildning borde vara betydelsefullt för dig som kulturledare:

  1. Det sker redan ett gemensamt lärande hos många grupper inom konst- och kulturlivet, även om detta sällan kallas för folkbildning eller ens ses som ett lärande av de inblandade. 
  2. Kulturverksamheter tenderar att bli bättre och mindre sårbara när kunskaperna ökar och sprids inom en grupp 
  3. Att leda en grupp, tillsammans formulera mål och sedan nå dessa stärker dig som människa och stärker också gruppens sammanhållning. Att praktisera detta leder till en ökad tro på din egen förmåga att kunna förändra dig själv eller din livssituation. 

Senare i kursen kommer vi att ge praktiska exempel på hur folkbildning kan se ut vid inom olika kulturformer, men nu ska vi gå vidare till din roll som ledare och dess betydelse i folkbildningen och samhället i stort.